Dagens ordspråk:

"Motgången är ofta en förklädd vän. Möt den med tacksamhet, för den ger dig styrka och klokskap"

Helst av allt vill jag alltid kunna allt innan jag en lärt mig. Hatar att vara "trög". Hatar känslan av att känna motgång, hopplöshet. Jag gillar inte att vara nervös. Jag skjuter så mkt på framtiden hela tiden utan att ta tag i saken. Det slår jag mig själv på kinden för varje dag. Jag vet ju nånstans att jag klarar allt om jag bara vill, varför känner jag då hela tiden av dessa sympom?

Men i dag fick jag en sån där härlig känsla i kroppen. Har masserat folk hela dagen i dag, och för mig tar det oerhört mkt på mig både psykiskt och fysiskt. Jag ger allt jag har av mig själv för att den här personen skall komma ut nöjd över att han / hon kom till just mig! Inför min sista kund var jag väldigt trött, tänker alltid hur jag ska avlasta mig själv men ändå göra kunden nöjd. Man är inte alltid på topp. Jag tog mig igenom även den massagen och efteråt säger kunden till mig:

 - Det här var den absolut bästa och mest professionella massage jag NÅGONSIN varit med om Sandra.

 Just i det ögonblicket när man får sådan feedback skulle man kunna jobba flera timmar till. Hon gjorde min dag och det är precis sådana kunder man behöver då och då, som ger en feedback, som ger beröm för allt man ger.

Inte blev man någon massageterapeut över en natt heller, jag var en nybörjare inom det också en gång. Höll på att få ett sammanbrott för att jag inte lärde mig fortare. Men se vad det gav mig!

Kämpa kallas det tydligen! Jag får ju faktiskt skylla mig själv att jag slänger in mig själv i saker som jag inte kan ett skvatt om, och som tar tid och lära. Nu måste jag börja tänka positivt och tro på mig själv ingen! Men var ska ja börja..?

Får sova på saken...

Nu ger ja iaf upp för i dag.

Gonatt!

Love / Sandra som KAN om hon bara VILL :-)