Dagens ordspråk:

"Målet är inget, vägen är allt"

Min blogg den överlever men d e knappt, den ligger ofta och gungar långt ut till havs där tysnaden försvinner i ett svall av vågor.

Det låter kanske hemskt men mitt liv är inte så roligt skriva om just nu.

Eller egentligen, det kanske inte är så roligt för er att läsa om.

Mitt liv innehåller mest bara jobb nu för tiden.

Jag ska absolut inte klaga, jag har d sjukligt bra och älskar mina jobb.

Men nu börjar jag nog känna att jag kanske måste få in mer i mitt liv ett tag.

TYP en dag / kväll i mitt nya hem.

Lite lugn och ro.

Som jag skrev till en vän i dag, man är inte 18 längre men samtidigt blir d vad man gör d till.

Men just nu är jag mättad.

Men PLÖTSLIGT, tajmat helt utmärkt finns det nu planer för annat än jobb.

På lördag är jag LEDIG och ska faktiskt åka upp till mormor och farmor i Korpilombolo med min mamma.

Ska bli sååå mysigt att bara få vila i deras händer.

Däruppe är det verkligen lugn och ro.

En bra uppladdning för helgen som SEDAN kommer.

Helgen jag väntat på sen jag lämnade Magaluf första gången.

Reunion!!

Kryssning Sthlm - Riga med dessa underbara människor!

Det kommer bli så GALA det bara kan bli.

Jag vet redan nu att jag kommer leva på denna helg ett långt tag framöver.

Om jag kommer hem levande och klarar aveckan som där kommer är jag sedan ledig ÄNNU en lördag.

Men då för att hela personalen på hotellet är det och tillsammans bjuder upp till fest + konferens såklart :-)

Helgen DÄREFTER är det julskyltning, antar att jag kommer hamna på ett schema men lördagen innan julskyltningen har på något sätt blivit helig för mig och Melinda.

Då e d fix och trix inför söndagen och glöggmys på salongen.

Och det ska mkt till om jag ska avvika från den traditionen.

Så november kanske kommer fylla på min energi igen för att sedan tokköra hela december??

ELLER så blir d total urladdning med tanke på vad som väntar...??

Den som lever får se, men jag ser fram emot mkt den här månaden...väldigt väldigt mkt.

Har väl kanske inte undgått så många att jag hunnit flytta åxå.

Nyckeln har varit min i över en månad nu men ännu står det inte riktigt klart.

Ibland önskar man bara att man hade den där karln iaf.

Mkt klarar jag själv men fan inte allt, d e väl bara att erkänna.

Även fast jag tycker att jag och Jowis klarat det mesta med bravur.

Lite möbler som fattas och lite små tjafs för hyresvärden att fixa så är detta snart klart.

Men jag trivdes från första stund jag satte foten innanför dörren.

Jag älskar mitt nya hem.

Detta känns rätt och verkligen som mitt.

det frågas om inflyttningsfest... och kan redan nu meddela att den inte kommer infalla förrän i januari :-)

Så då vet ni!

Men en liten glöggkväll med d närmsta finns där i mitt bakhuvud, d ska jag hinna med SNART.

Allt beöver ju inte infalla på helgerna juh.

Veckomys är nästan ännu mer värt.

Med det så avslutar jag detta otroligt spännande inlägget ( Not ) och säger Gonatt!

Tyvärr hittar jag inte sladdfan till kameran så jag kan lägga in bilder som tänkt... får bli en annan dag....månad?? jag när d nu blir...

Ska försöka ro bloggen iland väldigt snart igen, jag "lovar".

Puss på er!!

Love / Sandra.

Dagens ordspråk:

"Jag tänker rätt... men dirigerar i fel takt"

Ännu en vecka har nått sin ände och efter denna känner jag mig faktiskt riktigt nöjd.

Jag har presterat bra på båda mina arbeten, har lyssnat på min kropp och gjort precis som jag tänkt utan ändrade plane och då tänker jag mest på helgen.

Efter ett dubbelpass på fredag somnade jag ändå inte förrän tidig tidig lördag morgon när jag bara några timmar senare hade planerat att stiga upp.

Men jag gjorde det och gjorde NÄSTAN allt jag tänkt under lördagen förrutom att träna men det sa ryggen och gruset i ögonen emot.

Vila på eftermiddagen var det som gällde innan det var dags för barjobb på kvällen.

Första gången jag och Jowis skulle jobba bar tillsammans, och jävlar vad roligt det var! :-)

Hoppas vi snart får göra det igen.

Söndagbrunch väntade för den som orkade stiga upp i "tid" dvs. innan kl 13 på dagen.

Men eftersom jag somnade strax före 6 i morse var man inte pigg när man vandrade tillbaka till hotto och åt med gänget.

Men väl värt!

Efter s tog jag en välbehövlig lång prom i helt underbart höstväder.

Som jag sagt hela tiden avskyr jag hösten men just sådana här dagar som i dag kan man inte låta bli att le.

Det är bara så vackert!

Speciellt efter våran långa fina strandpromenad som går efter kalixälven.

Stannade till då och då bara för att njuta och rensa tankar.

Jag tror det hjälpte faktiskt.

Efter promenaden styrde jag mot Törebyn, evigheter sedan jag varit där känns det som.

Åkte först till pappa och surrade och bara var ett bra tag innan jag åkte över till mamma för middag.

Där på plats var lillebror, och kom den underbara ide´n att plocka fram och damma av sin gamla klarinett ( som ser ut som ny ).

Han satte ihop sitt instrument och började blåsa....

Går inte att förklara, men jag skrattade så jag grät.

Lät inte förjävligt, han minns ju än...litegrann .-)

Men bara se Henke med en klarinett i handen i DAGSLÄGET var bara så roligt, tror jag han också tyckte :-)

Tror han kommer öva nu, så hoppas grannarna på Valhallavägen är redo ;-)

Vi fyllde iaf många 10-liters hinkar med skratt och det vart ett perfekt avslut på denna helg.

Sen kom faktiskt en bonuspoäng dagen till ära, mormor tittade förbi hos mamma innan jag åkte så jag hann träffa henne och krama henne.

Saknar mommo och fammo mkt, ibland önskar jag att dom fanns ännu närmare oss hela tiden så jag hann träffa dom mkt mkt mer!

Men efter en lyckad vecka och speciellt helg så är mina ögon nu så fruktansvärt trötta och klockan börjar nu ticka mot godkänd tid för att somna, så jag tror jag svävar i väg till John Blund inom kort...

Sov gott!

Love / Sandra.

På vägen hem från byn hörde jag den här första gången på radion och föll för den direkt <3

Dagens ordspråk:

"Till en vän ska man komma bjuden i medgång och objuden i motgång."

Klockan är snart 23 och jag har ännu inte ätit någon riktig middag.

När jag ramlade in genom dörren hemma efter jobbet stupade jag i säng med en kurrande mage som jag total ignorerade för att jag inte orkade laga någon som helst mat.

Haft dålig rygg nu ett bra tag och dum som man är låtsas man som att det skall försvinna.

Men när huvudvärken kommer dagligen vet jag att nu är det illa.

I går fick jag en underbar massage av min bästa vän Melinda.

Även fast hon själv säger att hon inte riktigt kan så ska hon bara veta att hon har känslan där och att hon e grym!

I dag kändes det att jag hade fått mig en rejäl omgång.

Horibelt så ont jag haft i dag och när jag får sån här " eftervärk" som liknar världens träningsvärk blir jag så fruktansvärt trött!

Som att jag inte är nog trött just nu.

Jag somnade alltså när jag kom hem och sov en timme.

Sen tvingade jag upp ögonen till idol och sen har jag i princip bara legat en dess också.

Faktiskt packat EN kartong med vaser men mer än så blev det inte.

Istället grubblar jag...

grubblar, grubblar och grubblar...

På mitt liv som jag inte vet vart jag vill med just nu.

Under hösten ser jag verkligen alla lyckliga människor.

Det är väl så när man själv känner sig om mest olycklig av alla.

Jag vill så mkt och känner mig så liten för att lyckas med allt jag vill.

Jag ser bara alla andra lyckas...

Jag saknar mamma och pappa, jag hinner alldelens för sällan åka till Töre och hälsa på.

Men som pappa sa: när du kommer i ordning i ditt nya hem gumman ska vi äta middag och träffas ordentligt.

Bara ett sådant litet möte kan jag se fram emot så himla mkt.

Mamma kommer hjälpa mig med flytten, speciellt behöver jag henne till flyttstädningen, jag hatar den! Och missar alltid nått.

Det gör inte hon, hon e proffs :-)

STRESS är vad jag känner över flytten just nu.

Men börjar samla ihop ett litet flyttlag nu.

Wikman och Jowa ställde upp i ledet i dag, oerhört tacksam är jag!!

Behöver all hjälp jag kan få för att allt ska kunna gå snabbt och smidigt.

I morgon kör jag ett 10-03 pass och på lördag ska jag försöka ta mig i väg och kolla på lillebrors match och sedan ska jag engagera mig i packningen, träna och sedan jobba igen till natten på hotto.

På söndag hoppas jag att mina föräldrar håller sig hemma för då ska jag till Töre.

Kanske jag till och med hinner förbi Fanny.

Var ju inte igår det heller...

Snart börjar mitt natt marathon på tv: Navy CIS, 2½ män & jims värld.

Förhoppningsvis somnar jag nånstans där emellan...

Om jag bara skulle sluta grubbla...

Önskar ibland att man hade någon att prata om på nätterna som förr...

Ni som orkat läsa det här osammanhängande inlägget önskar jag nu en god natts sömn!

Sov gott!

Love // Sandra.

Dagens ordspråk:

"Mitt hem är min borg"

Flytten från betongbunkern närmar sig äntligen, jag önskar och hoppas varje morgon när jag öppnar ögonen att det är dagen D.

Ingen kan förstå hur mkt jag längtar.

Längtar till att få bygga upp ett hem inom ramen av  4 väggar som jag VET att jag kommer trivas inom.

Tror till och med väggarna är utav trä, håller iaf tummarna för d, för Anders e värdelös på att hjälpa till med tavlorna som han lovar så stort ;-)

Det kommer ta sin tid att göra sig hemmastad, men lägenheten ska bli min borg, min trygghet där jag vill somna och vakna varje kväll / morgon.

Ska börja med att göra sovrummet till något jag aldrig vill lämna på mornarna

Hoppas iaf att mina planer går som jag tänkt.

Jag är FAST i inredningdjungeln!

Inte blev d bättre när vi i helgen ”minirenoverad” våra behandlingsrum på salongen.

Först och främst måste jag bara säga:

FY FAN VAD BRA DET BLEV!

Ett isblått,ett lila, och ett varmt brunt.

Mel, Sara och jag målade som tokar hela fredag förmiddag innan jag och Mel åkte vidare till Happis för  att inhandla alla dom nya fina detaljerna till alla rummen.

Jag höll på att bli tokig av att se allt och behöva vänta tills att få köpa allt jag ville ha!

Jag vet ju att när ja sen väl ska köpa allt finns det plötsligt inget jag vill ha…. Typiskt.

Nu är det faktiskt nästan så att man inte vill lämna behandlingarna längre…

Vi älskar rummen och vi hoppas att ni kunder komma tycka om dom lika mkt :-)

Annars då?

Det är höst och mitt humör går upp och ner, faktiskt nästan VÄRRE än en berg och dalbana.

Har väl mkt med röran här hemma att göra och att vädret utanför fönstret SUGER.

Men det gör även att jag tappar lusten till ALLT!

Vara social, träning, arbeta…. Ja…. Vakna på morgonen.

Jag vet att det går över när snön börjar falla och julen närmar sig…

Men det känns långt dit.

Hoppas omgivningen orkar med mig bara.

Tur är väl att man har två jobb som upptar mestadels av ens tid tillsammans med underbara människor som rycker upp en när man känner sig långt nere.

Till helgen är det Jag och Jowa som står i nattklubbsbaren  för första gången TILLSAMMANS!

DET ser jag fram emot, vi ska rocka!

Men nu är det Gonatt….

Love / Sandra.

Då var man tillbaka på ön.

Helvetes ön enligt Magnus, paradiset enligt mig.

Känslan att få vara ledig här hela dagarna är underbar, ingen skola, inget jobb, bara ta dagen precis som den kommer utan att följa klockans visare.

Snart har en vecka gått och ni ska få en snabb uppdatering.

Sitter här i lobbyn på hotellet i kvävande luft med feber och förkylning, så ni får ha förståelse för denna VÄLDIGT förkortade version.

Våran första kväll här tillbringade med 3 kompisar från grupp 2 som tog oss på barrunda där jag fick möta ALLA som är kvar.

Sjukt skoj träffa alla!

Tack Emma, Malin och Mike för en tok rolig natt!

Tyvärr åkte brudarna hem på torsdag så hann aldrig träffa dom mer.

Dagarna tillbringar vi såklart på stranden i en grym hetta.

Vattnet är ens bästa vän här ( förrutom Jowa då såklart )

Försöker vidga våra vyer när det gäller uteställen här på kvällarna men det slutar hittills som jag tippat från början.

E4:an och Beachcluben.

Varför kasta bort ett vinnande koncept? =)

Det är bara grupp 2 som saknas nu...

I kväll ska vi i säng tidigt och försöka sova bort våra JÄVLA virus i kroppen, i morrn är det vi som går och köper hostmedicin och nässpray.

Sen ska vi nog se om vi får byta rum så vi får nån AC, har gått jätte bra till en början men nu är det näst intill olidligt.

Sjukt less på att må såhär... Jag vill ut på galej, varför vill inte min kropp samma sak?

Tar snart ut skilsmässa i från den.

D var allt för i dag gott folk, nu ska vi krya på oss så vecka 2 blir den bästa ever!

See U!

Love / Sandra.

Johanna hälsar till alla!

Dagens ordspråk:

"vägen till startplatsen är den längsta"

Ibland infinner sig känslan av definitiv.

Den kom som ett brev på posten, stämplat definitivt.

Jag är tvungen att rygga tillbaka från mig själv och fundera vad jag egentligen tänkte på.

Hur hade jag tänkt lägga ihop pusslet?

Jag hade ju fakta från början och ett beetende att gå efter, ändå trodde jag...

Hoppades antagligen.

Resultatet av mina förhoppningar hade kunnat resultera i något riktigt bra, något fint.

Men man ska vara två för att dansa tango.

Ibland får man lov att arkivera emot sin vilja.

Det har hänt mycket och ingenting sedan jag skrev sist.

Men min sommar hittills har bestått mestadels av arbete.

Både på salongen och bakom baren.

Jobbar 6 dagar i veckan, några dagar dubbla skift, på söndag sover jag.

Har jag en aning motivation och energi kvar lyckas jag fylla upp sista dagen på veckan med ett träningspass åxå.

Träningen har blivit bort prioriterad i sommar. Jag gör det när jag känner att jag verkligen verkligen orkar och vill.

Man är ju inte mer än en helt vanlig människa.

Har inte tänkt smälla in pannan i väggen!

Om lite mer än två veckor väntar belöningen efter en slitsam sommar.

SEMESTER, på riktigt den här gången.

Ingen utbildning, inget jobb, bara semester.

I Magaluf väntar solen på mig och Johanna, och vi ska njuta av varenda eviga lilla enstaka sekund som vi tillbringar där.

Jag VET hur underbart det kommer bli.

GALET och fruktansvärt roligt.

När jag sedan kommer hem ska här börja packas, flyttpackas.

Ska dock inte flytta min "lilla" ruuuuumpa så långt men jag ska göra det ordentligt har jag lovat mig själv.

Jag tror verkligen att jag kommer att trivas i mitt nya hem när jag får det klart som jag vill ha det på centrumvägen 66.

Nu ska jag hoppa in i djungeln av tapeter och inredning för att hålla mig vaken tills det är lovligt att gå och lägga sig.

Vi ses!

 Love / Sandra.

Dagens ordspråk:

" Ju längre du sover, ju kortare blir livet"

Har ni träffat Ante kul?

Om inte borde alla göra det, för han är verkligen riktigt kul.

Han förlänger våra liv med skratt i hästlängder.

Det slår aldrig fel, aldrig aldrig någonsin.

Mina och Melindas mys kvällar på B4 med ETT glas vin resulterar alltid med mer än ETT glas...

I går innehöll den till och med shots.

Fy fan rent ut sagt.

Det har vi ju dock fått sota för ordentligt i dag när en dags arbete väntade oss båda.

Men vi klarade det och nu är brottsplatsen här hemma uppstädad och jag har placerat mig i sängläge med kurrande mage.

Men det var d värt, vi hade galet skoj.

Är man bara i ett bra sällskap har man roligt även fast hela kalix annars stannade hemma just i går.

Btw, så har jag kommit på att jag inte riktigt trivs i min lägga.

Blir galen på att det aldrig går att hålla ordning här, det finns ingen som helst förvaring och ytorna är för små i alla rum.

Jag vill ha ett fint hem, det här är fan inte fint...

Ska nog börja kolla runt efter ny bostad.

I morrn är det dags för baren igen, men jag ställer mig på andra sidan då.

Längtar!

Det bara är så förbaskat kul.

På lördag kastar vi loss ut mot det jag kallar gräddholmen för jag minns aldrig vad det heter, men Lollans stuga iaf.

Dit längtar jag också, inte till vinet just nu iaf men till platsen och sällskapet.

Är tok mysigt där ute och Lollan är världens underbaraste värdinna.

Vi lär nog fylla några skratthinkar igen under den kvällen.

Det var så mkt mer jag ville printa ner i dag men hjärnan står still och magen SKRIKER efter mat.

Tack och Gonatt från mig dårå...

Love / Sandra.

När jag blir såhär dålig att jag blir sängliggande önskar jag att jag ännu var under mamma och pappas vingar.

Jag och bror var inte sjuka så ofta när vi var små, så när vi verkligen stannade hemma från skolan var vi verklgen sjuka och vart väl omhändertagna.

Oftast lyckades vi alltid bli sjuka på loven.

Nu ska man sköta sitt liv själv, men d e ju jobbigt gå till köket och hämta vatten typ...

Gick hem tidigare från jobbet i dag, vilket kändes som ett bra val.

Sovit till och från hela eftermiddan så ska bli kul se hur d går i natt.

Nu kan jag iaf andas normalt genom borrarna, men fått använda mer än rekommenderad dos nässpray under dagen och än e jag nog inte färdig.

Nä nog är det bara fixa sig i ordning lite nattamat och dagens sista thekopp själv för att sedan krypa till kojs igen... ensam.

Men hade dött om jag hade haft någon brevid för i den här lägenheten går d inte att leva två stycken, speciellt inte sova i samma rum/säng. För VARMT!

Ni får nöja er såhär i dag.

Måste gå och snyta mig... IGEN!

Love / Sandra.