Senaste inläggen

Av Sandra - 10 mars 2011 22:01


Dina ord fanns i mitt  huvud i kväll, dom hjälpte mig igenom min rädsla och tog mig till andra sidan.


För ungefär ett år sedan påbörjade jag min aerobicsutbildning.

En osäkerhet infann sig i mitt inre över hur detta skulle gå, var detta min grej?


Ett avbrott i det hela kom när jag åkte på bartenderutbildningen i april.

Efter hemkomsten därifrån fanns inte ens tid för träning i mitt liv.

Jag jobbade som en TOK hela sommaren, fanns ingen tid att tänka på takter och steg, det var drinkrecept som snurrade runt i min skalle nu.

Och så har det snurrat på...

Aerobicen fick stå sitt kast.

I början av detta år ser jag till min stora lycka att ett latinopass finns på schemat på TC.

RIKTIG DANS! Yes, min grej!

Efter första passet får jag frågan av Kicki om jag vill börja instruera i detta ist.

- Kanske är mer din grej Sandra?

Det hade hon helt rätt i, kändes mkt mkt bättre.

Därefter började ett toktränande.

Mina kära vänner har fått vara uppe och på tå sena kvällar för att vara mina försökskaniner vilket jag är fruktanvärt tacksam för.

I DAG, alltså typ ETT ÅR senare stod jag där, längst fram och instruerade ett gäng tok duktiga tjejer i Latino.

Gick väl inte helt "klockrent", men klart godkänt för att vara första gången.

Jag är faktiskt stolt över mig själv.

Det händer väl inte allt för ofta :-)


Efter passet hade jag utlovat ett gympass med Sanna.

Passande nog visade dom Matchen mellan luleå och djurgården i konditionsrummet. Dom sista minutrarna rodde jag och Luleå i hamn hela den här dagen!

VI lyckades med det vi ville med den här dagen.

Jag övervann min rädsla och dom vann sin andra raka seger i slutspelet.

Klockers!!


Dags för nattprotein och mkt sömn, i morgon total vila från träning, men dubbelt jobbpass. Men sen är det helg. En välförtjänt sådan.


Stort tack till Kicki som trott på mig så länge och inte gett upp hoppet :-)

Även "Lill" Katta har varit en riktig peppson, tackis!


Vi klarar ALLT, bara vi VILL!


Tack och Gonatt!


Love!


Av Sandra - 9 mars 2011 23:03


Glöm och gå vidare...

Lättare sagt än gjort.


I dag har jag provat ALLA mina nya protein och piller som ska hjälpa mig till ett sundare "snyggare" jag :-)

Ge mig extra krafter i gymmet och förbränna lite extra.

Kroppen ska få vara mätt även om nätterna.

Jag som annars oftast lägger mig på hungrig mage och är DÖD på morgonen.

Grejerna verkar verkligen fungera.

Shit tillskottet jag tog innan gympasset var inte att leka med.

Den energi och dom krafterna jag hade är det länge sen jag haft.

LOVE!

Dock har jag insett på kvällensgympass att det är dags att sluta träna axlar.

Där har vi problemet med att jag inte trivs i klännig och linnen längre.

Jag har för mkt axlar, I HATE IT!

Måste få instruering i hur man gör dom mindre och samtidigt snygga :-)


Efter gympasset var det dags för latinoövning med mina kära vänner.

Tanken är att jag ska hålla i mitt första instruktörspass i morgon.

Just nu känns det som att jag kommer skita knäck kl 19.30 i morgon.

Jag vet ännu inte om jag klarar det.

Måste sova på saken, och ta mig upp i morgon och fara tidigt och öva för mig själv koncentrerat.

Det är väl första passet som är det värsta antar jag, måste ta mig förbi det för att bli av med "rädslan".

Alla har väl varit nya nångång....???


Nu är det dock dags göra sig klar för bädden.

Problemet är bara tillskottet jag tog innan träningen...

Jag e lite väl pigg ännu...

Nattproteinet är nu i magen, var lättare att få ner än jag trodde faktiskt.

Nå väl mitt mysiga sovrum brukar söva mig ganska bra :-)


Förresten...ledig på lördag....vad händer?


Sov gott!


Love!


  

Av Sandra - 7 mars 2011 19:01


Jag överlever ALLTID, helt makalöst.

 

  


Jag förstår inte varför alla frågar mig om jag verkligen är mottaglig.

Hur fan vet man om man är det?

Jag verkar inte veta d...

Men jag vet att jag är less på att vara ensam.

Jag vill också bli en sån där toklycklig människa...

Fast vem vill inte det?

Det finns bara vissa som får vänta förbannat länge.

Jag hoppas det är som dom säger:

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.

 

Hejdå!



Av Sandra - 6 mars 2011 21:00


Två själar kommer aldrig få ro.


I onsdags rånades Swedbank här i Kalix.

Fullkomligt ovetandes har en person gripits i "mitt" hus samma eftermiddag.

Personen försökte tydligen ta "bakvägen" ner för brandstegen när polisen fick tag i personen.

Detta fick jag bekraftat av den enda grannen jag TRODDE jag hade.

Nu visade ju sig att det verkligen bor några på vindsvåningen.

Har aldrig sett människorna och det tycker jag inte om.

Mer än så vet jag inte om det PUNKT.


I dag är första och enda lediga dagen den här veckan.

I går tror jag Kalix gick man huset och besökte oss på Before.

Ett tag började jag fundera om jag hade missat en högtid eller något med tanke på trycket på stället.

Galen, men extremt rolig kväll att jobba.

Börjar längta till sommarens nöjen, full fart och fläkt!

Ska bli extermt spännande och få se slutresultatet i nattklubben efter renoveringen.

Längtar!


I veckan är det tänkt jag ska starta en ny "karriär".

Ett nytt litet jobb.

Är nervös som * * *. så vi får se hur det går.

Wish me luck!


Tack & Gonatt!


Love!


Var på 1,5 timmes prom i dag.

Dagar som dessa är jag riktigt lycklig att bo här jag bor.


    



   



Världens bästa Linda!


  

Av Sandra - 27 februari 2011 22:16


Jag lever efter livets svåra gåta, älska, glömma och förlåta.



När jag gick på gymnasiet och när man hade rätta åldern inne för att komma in på krogen var jag den tjejen som gick ut tidigt och stod därmed på dansgolvet fram till stängning. Ev. gick man till baren för att fylla på med lite VATTEN för att svetten lackade över hela kroppen.


Dom senaste åren har sett lite annorlunda ut.

Dansgolvet har på något sätt hamnat i skymundan, och barhänget har tagit över.

Inte så att man står och halsar drinkar utan man minglar runt mer, svamlar i väg tiden liksom.


I går var jag och Fanny ut i Luleå och under den här kvällen blev jag verkligen påmind om vad dansen hade för betydelse för mig DÅ.

Vi träffade några oerhört trevliga och roliga killar som älskade och dansa dom gjorde precis som vi gjorde på gymnasiet, gick ut för just den sakens skull, dansa.

Dom är otroligt duktiga dessutom.

Jag fick mersmak, nu vill jag ut mer! Just för dansens skull.


Lämna Kalix emellanåt är verkligen nyttigt, jag måste göra det oftare för jag har kommit på att jag nästan har blivit folkskygg.

Får lite panik när jag hamnar bland så mkt okända människor under ett och samma tak...

Helt sjuk känsla som jag egentligen inte riktigt kan förklara.


Snart dags att släcka ner den här veckan och tända upp nästa.

Jobbar mkt i veckan och dessutom helgen.

Mamma Blad fyller år och en massa sena kvällsträningspass väntar.


Gonatt där ute!

Love / Sandra.


Bjuder på några kort från gårdagen:



          


Heipa!


Av Sandra - 20 februari 2011 21:39

Jag ska bli fit, that´s it!

Dags att lägga i en högre växel,

 detta är iaf något jag kan bestämma över själv.

BARA jag själv.

Och det finns bara en jag gör det för.

Mig själv.

Efter blottningen kommer egot tillbaka.



Inspiration!

  

Bild lånad från google.


Love / from me.


Av Sandra - 20 februari 2011 17:49

  

Jag är trött på att lyckan vänder mig ryggen, trött på att få "nöja mig med sanningen i min egen planet".

  

Äntligen vaknade man till en dag med graderna under -20.

Vänder det nu?

Började dagen med brunch i trevligt sällskap på Valhall.

Mättare än på länge lamslog detta mig och jag stupade direkt jag kom in genom dörren hemma.

Sov bort en två timmar till av denna dag.

Dock välbehövligt kändes det som.

Kroppen känns aningen slut efter 3 timmars träning i går.

Dans tar mer på kroppen än man tror, ger en härlig träningsvärk om man bara tar ut rörelserna ordentligt, och då menar jag ordentligt.

Kände mig nöjd efter gårdagens träning men i dag när jag vaknade och skulle ha pass för mina vänner kändes det plötsligt inte lika bra.

Jag kände att jag behöver några dagar till så vi flyttade datumet lite.

Förhoppningsvis tar jag mig till salen även i kväll.


Tanken med besöket hos mina päron i dag fick stryckas från kalendern eftersom bilen inte startar.

Så en god middag hos mamma byttes ut mot plättmiddag (!!!!)

Jag understrycker: Sandra äter typ aldrig plättar.

Alldelens för sött.

Men fick ett sug efter det bara sådär.

Men visst var det precis som vanligt...

Man står framför spisen 1 timme för att grädda hela smeten och sen äter jag tre... (!!!) sen mår jag typ illa.

Som tur är gjorde jag kyckling i ugnen i går som jag kan tugga i mig efter träningen i kväll.

SALT och protein!

Har börjat fundera mkt på mina matvanor sista tiden.

Min meny är inte varierande.... inte ett dugg faktiskt.

Vad hände med mitt matintresse?

Tror att singellivet förstörde det totalt.

Mega totalt.

En sak vi bara ska göra klart en gång för alla när vi ändå pratar om plättar.

Plättar gör man i lagg/stekpanna, var sig d e stora eller små.

Pannkaka gör man i ugnen.

KLART SLUT, end off discussion.

  

Nu ska jag återgå till städningen för att få börja den nya veckan i mindre kaos i morgon.


Love / Sandra.


  

   


 

Av Sandra - 19 februari 2011 10:24

 

 

 

 

-Jag kommer alltid leva med ett oavslutat kapitel i mitt liv, bara tanken gör mig GALEN!

 

  


Jag fullkomligt älskar känslan när jag vaknar en lördag morgon och vet att jag är ledig och BEHÖVER inte stiga upp om jag inte vill.

Jag kan förfytta täcket till soffan och fortsätta mysa ner mig där framför tv-apparaten.

När det just nu är VM i alpint passar det perfekt.

Lååååång, stooor frukost och sen bstämmer bara JAG när dagen ska börja på riktigt, om den ens ska börja.


I dag är min enda plan att bosätta mig på TC och öva latino all day long tills det sitter som en smäck.

Kanske avsluta med ett pass på Nova.

Därefter tänkte jag besöka mina päron, men plötsligt var INGEN av dom hemma så får förflytta det besöket tills i morgon

Ist blir det en lugn kväll innan det är dags för jobb kring 22.


Veckan som gick har varit en riktigt tung vecka på många sätt.

Dessa sätt håller jag för mig själv, men om jag inte riktigt varit mig själv finns det orsaker till även det bara så ni vet.

Det är väl speciellt mina kära arbetskollegor som fått känna på det.

Men alla har väl upp- och nergångar.


  

( Bild snodd från http://sannakajava.blogg.se/ )




I bland tar livet oväntade omvägar.

Se klart så ni inte blir besvikna efter vägen.

En omväg kan vara värd och ovärd mödan.

Tänk på det innan ni virrar bort er alldelens för mkt.

 

Ha en bra dag, mitt vad det är hörs vi senare i dag.



Love / Sandra.


 


 



  

Ovido - Quiz & Flashcards